Diktens namn: NYBYGGARLIV Författare: Erik Axel Karlfeldt
NYBYGGARLIV
Björnen snarkar djupt i mon. Grymma lon sitter lömsk med vassa klon gömd i breda tassen. Nedom brinkens eneris som en spis röker ån och bruten is rasslar ibland vassen.
Ensam går jag dagen all. Björk och tall darra vid min yxas fall, spruta snö och flisor.
Men i hemmets ljumma frid ung och blid sjunger hon vid dagens id lyckans lugna visor.
Går till lagårn, mönstrar glad kornas rad, fåren, knaprande på blad, kalvarna i kätten; hägnar lammet vid sin barm, rik och varm, lägger hö mot krubbans karm, mjöl i vattenskvätten. --
Hör, på stigen knarrar det. Lätta fjät stanna, bakom videts nät pigga ögon brinna. Där du kommer, klädd i skinn, flickan min, är du luden, smärt och fin som en ung varginna.
Middagsmål på stympad stam bär du fram. Riklig mat och kvinnoglam gott i skogen smaka. Hemmets värme för du med; snår och träd susa lent likt sommarns säd kring vårt hus, min maka.
Erik Axel Karlfeldt Svensk diktare och författare (1864-1931) Erik Axel Karlfeldt fick nobelpriset i litteratur år 1931.
Kommentarer på dikten
|