Diktens namn: Den påhittade vännen Författare: Linus
jag lärde känna dig en höstdag
jag var så ensam och övergiven
du fanns alltid där för mig
motgångar kom och vi löste det
ibland försvann du bara
som om du var ljuset
ljuset som fick oss att se
se ända fram till mörkret kom
du pratade aldrig, inte ett ord
du var som vinden
jag såg aldrig dig
jag kunde bara känna dig
så som du kände mig
men tillslut insåg jag
du var ju bara på låtsas
Kommentarer på dikten
|
