Diktens namn: Begravning Författare: Anna N
Begravning
min kusin är trettiofem år
jag är nyss fyllda tretton
vi är på våran
mor/farmors begravning
den enda som inte
gråter är jag som sitter
helt stilla
min papa gråter till och med
är det sorgligt eller?
jag tittar ut igenom
fönstret i kyrkan
som inte ser
ut som en kyrka brukar
och vet precis vad jag ska göra
jag går upp på berget
tar upp kakan jag snodde
stror den över hela världen
sen gråter jag
Kommentarer på dikten
| 
